Enjoy The Abuse
Åh, idag är ingen bra dag.
Och mina sömnproblem har fått en tvärvändning, nu kan jag sova närsomhelst, hursomhelst och varsomhelst, men jag kan inte vakna istället. Och vad är värst? Att sova för länge och göra alla sura för att man inte håller det man lovar eller inte sova alls och göra allt halvhjärtat och folk blir besviken på att man inte ger 100 %? Det är frågan ja.
Idag lyckades jag dock gå upp efter en halvtimmes ångesttankar om att det är kallt på golvet och kallt när jag går upp och att morgonrocken låg i tvättkorgen, sen gav mamma mig ett par strumpbyxor och raggsockor så kunde jag klä på mig i sängen och gå upp. Mamma är snäll, lite påfrestande ibland, men det är jag med så det är +/-=0 där.
Sen åkte jag till skolan och får reda på att jag är dissad av en hovslagare, men kanske kan få praktik hos Karina i Stackbo istället, och där står ju min älskling bara några hundra meter bort, yey! Känns ju värdelöst att ta hand om andras hästar när man inte kan ta hand om sin egen ens en gång.
Praktik betyder dessutom mindre jobbtillfällen, för tillfället, men donken kanske är bra ändå, då kan jag jobba på ett annat sätt. Men men, vi får la se hur det blir med det. Ska skicka in ansökan i alla fall. .. SÅ!. Nu har jag skickat in en ansökan och hoppas på att det går vägen. Ladida.
Och hjälp, nu har jag suttit här i två timmar och gjort massa annat medan jag har skrivit i bloggen.
Min mentor för hovslageriet kom precis in och berättade att jag kommer förmodligen få en praktikplats i England ett par veckor :O
Det är helt sinnesstört.
Jag? Åka till England? Som hovslagare? I flera veckor?
ujuj, det är mycket att tänka på alltså.
Over and out.
The Lovecats
Om 10 dagar ska jag se The Cure <3 Tack igen Bälla <3
Igår såg jag och Amanda We Own The Night med Joaqin Phoenix med flera. Grymt bra film!
För alla som gillar blod, öppna jack på kroppar, knark och maffiastilen så är denna att rekommendera, och såklart för alla dom som tycker som jag, att Joaquin är det hetaste som går i Hollywoods kvarter!
Speak Marauder
Jag kom på en sak, jag ska försöka döpa varje inlägg med dagens låt, så får ni väl själva lista ut vilken artist jag menar.
Jag orkar snart inte mer, allt är bara för mycket. Jag jobbar, går i skolan 75 % och har föreningar och djur. Och pojkvän, men han är det som får mig att fortsätta leva med sin bara närvaro, så han är det inget fel på.
Idag missade jag ett otroligt viktigt studiebesök till huvudstaden och polisrytteriet, men tror ni inte att jag får typ magkatarrskatastrofmagvärk några timmar mitt i natten så att jag inte kan sova förrän vid 3-4 och tåget gick 7.30. Då vaknade jag. Skitkul. Men men, lediga dagar, no problem. Och alla dessa stafettläkare, gah. Jag tror att jag ska bli en sol och vår’are och bli rik på det. Eller nåt.
Aja, Igår var en rolig dag med lite sex, lite donken, lite bibliotek, lite skola, lite allmöjligt. Sex på pojkväns skola is the shit och något man borde göra oftare. ^^
Sen är det lite kul faktisk att jag knappt åt någonting igår.
Gårdagens meny;
- Ett glas apelsinjuice = frukost
- En halv mellanstrips och en halv mellanfanta, delades med tessan = lunch/middag
- Två (små) rutor marabouchoklad = mellanmål/kvällsfika typ
- Smältostmacka och en liten MER.
Yey, lät nyttigt och hälsosamt det där. Suck.
Min kropp mår inte bra och mitt liv mår sämre.
Over and out.
Ziggy Stardust
Varför inte börja sitt allra första introducerande premiärinlägg på wordpresbloggen med en titel på en av de bästa låtarna någonsin?!
Anledningen har kanske lite att göra med att jag precis fastnat för en ziggycover. Min älskade pojkvän har tjatat om och guldstoffsbeklätt detta bandet för mig och jag kunde inte stå emot att skaffa en uppfattning om det i alla fall, och jag föll pladask för Peter Murphy och de andra herrarna i Bauhaus! Bra grejer 
Innan jag går rakt på sak med dagens inlägg så tänkte jag presentera mig själv:
Jag är en narcissistisk och fruktansvärt gnällig person, vilket är troligen det ni kommer få läsa här, vi får se helt enkelt. Dessutom diagnostiserad med svår depression, men äter inga antidepptabletter för jag hatar feldiagnoser. Jag är en nymfoman med ett ohälsosamt bra sexliv med the one and only pojkvän, dessutom kommer ni nog få läsa lite sexkavalkader här med, om ni vågar. Är i sena tonåren, vilket för mig är den lyckligaste tiden samt den absolut värsta tiden, och jag är stensäker om att jag inte är ensam heller på den punkten.
Dessutom är jag bisexuell, och om det skulle finnas några homofober som skulle tycka att det var kul att klanka ner på homosexualitet så kommer jag att köpa en köttätande växt som förhoppningsvis kan äta upp er! (det sista är ett citat från en gammal pojkvän, myndig sådan, som är ett av mina favoritcitat genom historien. Ni kan själv gissa ironihalten i det där hoppas jag.).
I övrigt motionerar jag sparsamt och är ständigt rädd för vågar och väger mig någon gång i halvåret. Jag borde förstås köra stepups på min hemmavåg som den där killen på TV. Mat är en skön fråga, äter inte kött, ägg, fisk, vissa mejeriprodukter, och försöker hålla drycker med hög sockerhalt, eller med kolsyra samt kaffe på en ännu mer snål nivå. Detta beror inte på anorexi utan helt och hållet på min envisa magkatarr som ska jävlas året om.
Jag älskar debatter om allt och alla som jag vet ett dyft om, så hindra er inte för att kommentera idiotiskt så att jag kan debattera med er!
Det får vara nog för ikväll! Natters från Sveriges svar på Carrie, dock en icke lika estetiskt tilltalande version.
